Allt lyste rött när Hannes drog fram

17 998 kunder utan el. Vindar så hårda att montörerna inte kunde ge sig ut. Omfattande skador över hela regionen. Stormen Hannes var inte nådig.

17 998 kunder utan el. Vindar så hårda att montörerna inte kunde ge sig ut. Omfattande skador över hela regionen. Stormen Hannes var inte nådig. Vi gjorde ett besök i Herrfors Näts driftcentral och lärde oss att beredskapen faktiskt var bättre än någonsin.

Inne i kontrollrummet råder ett behärskat lugn. Skärmen som visar aktuella avbrott rapporterar att det just nu finns sju hushåll på Herrfors Näts område som saknar el. ”Det här är sommarstugor där ingen vistas året om och som därför ligger längst nere på prioritetslistan”, säger Kristian Finell, vd för Herrfors Nät.

Annat var det under det dygn som stormen Hannes drog fram. Då blinkade de 18 skärmarna rött av alla felmeddelanden, och driftcentralen hade gått upp i maxläge, eller så kallad storstörningsberedskap.

Driftcentralen i maxläge

”Det viktigaste är att ha en konstant uppdaterad överblicksbild av hela läget. Var är det som värst? Hur ska vi prioritera? Vart och i vilken ordning behöver vi styra våra montörer? Dessutom tar vi emot alla samtal från allmänheten. När det var som mest intensivt behövde en av oss hela tiden sitta i telefon.”

Nu några veckor efteråt kan Kristian Finell och hans kollega, nätchef Peter Nyman, konstatera att rutinerna fungerade som de skulle. Vädervarningarna gjorde att man redan på förhand höjde beredskapen, och när stormen var ett faktum kallades samtliga in.

Efter stormen Aila hösten 2020 har systemen finslipats och förbättrats.

”Varje storm lär oss någonting. Det ovanliga den här gången var att stormen drabbade hela området. Värst utsatt var Terjärvområdet.”

När det är för farligt att arbeta i fält

Peter Nyman kom in klockan 17 på kvällen, men det var först vid 01-tiden som man på allvar började se effekterna av stormen. De första montörerna skickades ut, men kallades snabbt tillbaka. På grund av den kraftiga stormstyrkan gick det inte att påbörja röjningsarbetet förrän under söndagen – det hade varit för farligt.

Under den tid då vinden var som mest extrem prioriterade man i stället olika driftåtgärder från centralen.

”För att minimera skadorna gjorde vi sektioneringar, kopplade om nätet och försökte isolera bort felavsnitten”, säger Peter Nyman.

Denna gång klarade sig regionnätet utan större störningar, men annat var det med 20-kilovoltsnätet. Rent nättekniskt är det där man börjar genom att bygga upp spänningsmatningen till transformatorstationerna. Först därefter kommer lågspänningsnätet.

”Hierarkin är tydlig. Om vi har ett fel i 20-kilovoltsnätet så kan det påverka tusentals kunder, medan lågspänningsnät betjänar enskilda kunder eller gårdsgrupper. Det här kan ibland vara lite svårt att förstå för den enskilda kunden som har ett träd på sin ledning.”

Vädersäkring av elnätet

I de nationella branschstrategierna pratas det om ett vädersäkert nät, men kommer vi någonsin att nå det målet?

Kristian Finell berättar att närmare 50 procent av 20-kilovoltsledningsnätet på Herrfors område redan ligger under marken, och strategin är att fortsätta öka andelen jordkabel.

”Men att bygga ett elnät som är hundraprocentigt säkert mot alla störningar är orimligt dyrt, och inte ens tekniskt genomförbart. Vi vädersäkrar vårt nät inom rimliga gränser och jobbar samtidigt med att dimensionera verksamheten.”

”Om den här stormen hade drabbat området för tretton år sedan – innan vi hade påbörjat arbetet med vädersäkringen – hade det slutat med katastrof. Så ja, arbetet bär frukt.”

”Men samtidigt måste vi komma ihåg att det här är stora projekt som inte låter sig göras i en handvändning. Det finns också nackdelar, som att det är mer tidskrävande både att felsöka och att reparera en kabel under marken.

Snabbare återställning än tidigare

Samtidigt som det här var en av de svårare stormarna är detta vardag för elbolag. Herrfors har ett ansvar att upprätthålla beredskapsplaner som inte bara ser bra ut på pappret, utan också fungerar när det verkligen gäller.

”Vår normala verksamhet handlar om att förbereda akutlägen, men eftersom det är naturens krafter vi arbetar mot kan man aldrig vara hundraprocentigt förberedd. Det som känns bra den här gången är att vi klarade läget bättre än branschen i genomsnitt”, säger Kristian Finell och visar grafer över elavbrotten:

På Herrfors område var som mest 17 998 hushåll utan el, men redan på tisdag morgon var siffran nere i 550 – ett betydligt snabbare förlopp än under Aila. På den nationella kartan var tillbakagången till normalläge långsammare.

”Det här kan delvis förklaras av att vi nu hade bättre beredskap och bättre teknik – med hjälp av digitala verktyg kan vi snabbt lokalisera fel – men också av fördelarna med att ha egen personal. Om du varit med och byggt och skött underhåll på linjerna har du automatiskt bättre koll än inhyrd personal”, säger Peter Nyman.

Ur personalsynvinkel var det samtidigt en utmaning att många hade semester kring jul- och nyårshelgen. Med så här pass omfattande storm rent geografiskt går det inte heller att räkna med assistans från närliggande bolag.

”Men det dröjde inte länge förrän alla tjugo var på plats”, säger Peter Nyman.

”En annan sak vi lärt oss är att man inte kan köra slut på montörerna det första dygnet. Det behövs regelbunden vila för att man ska orka, också för att arbetet ska vara tryggt.”

Teknik och utrustning gör skillnad

En annan avgörande faktor är rätt utrustning. När mobilnätet låg nere var det inte bara smidigt utan nödvändigt att kunna kommunicera via andra kanaler, och bolagets satsningar på övervakningsdrönare gjorde att man denna gång snabbare fick en bild av läget, även på mer svåråtkomliga platser.

Många tog kontakt och erbjöd sig att såga ner träd kring den egna tomten, något som Peter Nyman bestämt avråder från:

”Träd som ligger på elledningar är alltid en risk. Linjen är sannolikt strömförande, och därför behöver man alltid invänta vår personal.”

Ett stort tack till kunderna

Men alla erbjudanden om hjälp och assistans känns ändå som ett betyg på att man gjort något rätt – kramen som montörerna fick på ett ställe efter avslutat arbete värmde extra bra. Peter Nyman vill passa på att tacka alla kunder.

”En extra eloge till hushållen i gårdsgruppen i Terjärv där hela linjen drogs ner på ett två kilometer långt avsnitt. Man har sedan dess fått sin el med hjälp av ett dieselaggregat, men återuppbyggnaden är nu på slutrakan.”