Snart blir Jakobstad både varmare och vackrare
Herrfors bygger ut sin fjärrvärmekapacitet och förskönar samtidigt närmiljön.
Inte ännu den kommande vintern, men nästa, kan Herrfors förväntas bidra till ett ännu varmare, vackrare och mera upplevelserikt Jakobstad.
Elektriskt överförd energi ska då kunna värma vatten, som i ett kretslopp cirkulerar genom en stor del av hemmen i Jakobstad och genom radiatorerna (”värmeelementen”, ”batterierna”) skapar konvektionsströmmar som värmer luften där så behövs.
Inte nog med det. Även värmestrålningen från radiatorerna värmer väggar, möbler och mänsklig hud och vad som nu kommer emot. Värmen från radiatorerna känns – på distans – trots att luften fortfarande kanske är kall.
Värmen sprids alltså på två olika fysikaliska sätt: genom konvektion och strålning. Men utan att vi vanliga människor behöver lära oss fysiken bakom detta.
Den förskönande delen av Herrforsprojektet handlar om ett torn som förutom elegant design även ska bidra med en stilfull belysning från det i dag delvis övergivna industriområdet vid Sikören.
Fullt så här omständligt uttrycker sig inte Jonas Asplund, Herrfors utvecklingschef för fjärrvärmen i Jakobstad, och Andreas Rasmus, Herrfors produktionsdirektör om det nya projektet.
”Vi har i dag ett välfungerande fjärrvärmesystem i Jakobstad. Men det är dags att modernisera och komplettera det och hitta lösningar som också framöver garanterar våra kunder konkurrenskraftiga priser”, säger de.
Det här görs genom installation av en elpanna, som vid tillfällen då elen är tillräckligt billig värmer vatten och lagrar detta i ett torn intill den värmecentral som Herrfors redan har på Sikören.
Tornet byggs för 10 000 kubikmeter vatten. Den volym som krävs för det motsvarar en cylinder av ungefär 20 diameters storlek och 32 meters höjd. Tornets totalhöjd blir cirka 40 meter.
Som berättas på annan plats i denna tidning (s. 54) introducerades fjärrvärmen i Jakobstad för 53 år sedan, 1973, och fick nyligen sin ettusende abonnent. En stor del av stadens industrier och ungefär hälften av de boende är i dagsläget kopplade till fjärrvärmesystemet
Värmen produceras i dag till största delen av Alholmens Kraft på Alholmen. I pressade lägen kan Herrfors använda sig av totalt fyra lättoljeanläggningar med sammanlagt sex pannor.
Idén att värma vatten med el ges dels av verkningsgraden på ungefär 99 procent. Man får ut nästan lika mycket energi i form av värme som den energi som överförs genom el. Ett välisolerat stort varmvattenlager förlorar dessutom, när det står oanvänt, bara någon tiondels procent energi per dygn.
Förutsättningar ges också av den numera stora volatiliteten i elpriset – alltså de prissvängningar som gör att elpriset den ena stunden kan ligga nära noll, och även under noll, medan priset en annan stund kan ligga på över en euro per kilowattimme.
När elen är billig, värms alltså vattnet och lagras för att senare, när det är ekonomiskt förmånligt, ledas ut i Jakobstads värmenät.
”Generellt gäller att ju mer elpriset varierar, desto bättre är kombinationen elpannor och värmelager. Samtidigt jämnas prisvariationerna ut av att allt fler elpannor numera installeras i Finland”, konstaterar Andreas Rasmus.
Lagringskapaciteten är projekterad för 450 megawattimmar värme, baserat på att det vatten som går ut i ledningsnätet är knappt 100 grader och returvattnet 50 grader Celsius. Effekten på elpannan blir 30 megawatt.
Sommartid räcker detta för det totala behovet i Jakobstad under flera dagar, under riktigt kalla vinterdagar ett knappt halvt dygn.
Herrfors kalkyl är att den stora investeringen, 16 miljoner euro, ska vara återbetald inom 4–10 år, beroende på de kommande marknadspriserna på el.
”På det här sättet kompletterar vi vårt nuvarande system med enkel men effektiv teknik, och placeringen på Sikören kommer att ge oss ytterligare fördelar med kortare avstånd till kunderna och därigenom också mindre energiförluster”, säger Jonas Asplund.
Med detta sagt, värmen från Herrfors hör till den billigaste i landet. Bland 230 fjärrvärmenät i Finland ligger Herrforsnäten i Jakobstad och Ylivieska bland de tio billigaste, enligt statistik från branschorganisationen Finsk Energiindustri.
Tornet då? Med sin höjd på 40 meter kommer det ofrånkomligen att bli ett nytt landmärke, i princip en jättestor ståltermos. Lika bra då att göra något snyggt av den.
Idéer för detta har utvecklats av en lokal arkitektbyrå, Laaja arkitekter, och Tammerforsfirman WhiteNight Lightning, specialiserad på ljusdesign. Tornet kläs in med lameller och får en kopparkrona som återspeglar tornets design.
”Stommen på lagret kommer ett lysas upp nedifrån och hela tornet kläs med led-belysning. Med dagens teknik kan belysningen sedan styras nästan hur som helst”, säger Jonas Asplund.
”Vi tänker oss att tornet i normalläget sprider ett stämningsfullt och stilla ljus. Men kanske ska vi ibland, vid speciella begivenheter, dra på mer ordentligt och spela över hela ljusregistret.”
Det nya värmetornet kommer ändå inte att trumfa Jakobstads vattentorn från 1929. Detta är inte bara aderton meter högre, det står dessutom upphöjt på en kulle.
Fjärrvärmen i Jakobstad
- Värmeleveranser inleddes 1973
- 1 000:e anslutningen 2026
- 90 kilometer fjärrvärmekulvertar
- Ca 170 GWh distribuerad fjärrvärme per år
- Förskönar i framtiden Jakobstad med alla regnbågens färger.
